Nere vid viken där vi har vår sommarstuga i norr

Idag var en sån dag då jag bara måste ringa en massa samtal och både ge och få information. Det innebar att jag fick sitta i flera telefonköer.

När jag kom fram på ett ställe så var det en kille som behandlade mig som om jag var en väldigt gammal person som inte skulle förstå det han sa .. det var sen jag gett mitt personnummer. Man kan bli förnärmad för mindre! Den långa sifferraden han räknade upp i slow-motion den skrev jag snabbt och kväste honom sen med att rabbla upp den i fart. Därefter tackade jag och avslutade med ett stort skratt bubblande inom mig.

I förmiddagens olika sysslor fanns även en uppgift, som jag är glad att jag klarade så galant. Man har onekligen hjälp av att ha jobbat med bank- och post tidigare. Det handlade om en internationell betalning, som innehöll ett flertal besvärande hinder för att inte tala om dessa långa haranger av IBAN och BIC och allt vad det heter. Men jag klarade av det via datorn på ett kick och då växte jag den cm som jag krympt under året. Så nu är jag 1,58 m igen!

"Eget beröm luktar illa" ... det fick jag minsann lära mig ganska tidigt i livet. Man ska inte framhålla sig själv! Men nu gjorde jag det och mina vänner säger, att jag måste försöka att ta för mig. Att inte alltid backa och hålla mig bakom. Det sitter djupt rotat, att man inte ska tro man är nåt. När jag får beröm eller komplimanger så är det fruktansvärt svårt att ta till sig det. Jag mumlar ett tack och känner mig närmast generad. Jag borde gå en kurs i att få bättre självkänsla. Ändå vet jag ju vem jag är och hur jag ser på mig själv. Men det är kanske med för stränga ögon?!

Idag var våra barnbarn här en stund. De har så roligt med sina målarböcker med prinsessor och målar länge och noga. Samtidigt pratar de med varandra om ditt och datt. Idag behövde de mina pepparkaksfigurer för att rita av när prinsessmålningen var klar.

- Tänk så kul farmor när vi bakade pepparkakor till jul!

- Ja det får vi väl göra nästa jul också om jag lever ...

- Men du ska ju leva jättelänge farmor för mina barn måste ju få träffa

  gammelfarmor också!

Ja när kan detta med barn vara aktuellt för henne? Kanske om 20 år! Då skulle jag vara över 90 år. Ja varför inte ... det kunde väl vara rimligt i dessa tider. Den som lever får se!

Hur korkad kan man egentligen bli? Jag anser att jag är en person som inte går på nitar i första taget. Ändå sitter jag på pottkanten nu ... 

Det svider att berätta om det även om jag har väldigt många olyckssystrar och bröder. Det var detta att det fanns i en kvällstidning, som "tryggade" mig och fick mig att tro på alla de som berättade om "sin lycka!" Idag ser jag allt som ren idioti och tanklöshet. Jag borde veta bättre!

Nu berättar jag som en varning till alla andra... När man utlovar något "bra" för en billig penning, så ska man ALDRIG tro på det! Jag såg det igår alltså men struntade i att bry mig. Sen dök det upp igen på kvällen och då lusläste jag och fick för mig att det nog var seriöst i alla fall. Det var ju en från tidningen AB som visade upp det han fått och att det var överraskande och seriöst. Då åkte jag dit ...

Inte för att jag lidit nån förlust utan mera för det faktum, att man plötsligt blev medlem på en sida, som har en tjänst jag absolut inte har någon som helst användning för. Den tjänsten kostar ca 500 kr/mån. och det dras från mitt konto!!! Jo jag gjorde den största missen jag nånsin gjort - skrev mitt kortnummer! Visst var det väl övertänkt va!?

Nu har jag sagt upp medlemsskapet men inte fått det bekräftat. Jag har vidtagit övriga säkerhetsanordningar för att tömma kontot så det alltid kommer att vara tomt och lite annat som ska försvåra. I och med det så känner jag mig trygg och att jag har stängt vägen för ev. bedrägerier. Blir det nåt mera så polisanmäler jag också. Jag har kollat upp företaget och det är mycket bluff omkring det och spaltmetrar med folk som blivit lurade och förlorat pengar.

Min son sa direkt efter att jag gått på niten, att det där är inte AB! Men det var exakt som tidningen är och jag kollade om och om igen att det skulle vara rätt och riktigt. Jag kunde inte se att det skulle vara nåt bedrägligt i det hela. Gjort är gjort och det hjälper inte att gråta över 5 kr som jag betalat. Det som är sorgligt är, att bedrägerierna är så förfinade, att man som en vanlig människa inte kan se det. Sonen är betydligt intelligentare och internet och datavärlden är hans dagliga arbetsområde. Han förstår sig på sånt jag inte kan se ...

Jag är inte orolig över vad som ev. kan komma som en fortsättning utan jag är mera ARG på mig själv som gick på bluffen!

Ni är många som kommer att säga - "men så dumt och så blåögt"... Ja visst är det! Men var inte så säkra på att ni klarar er ... det är slipade bovar som sitter där och filar på sina bedrägerier. En gång lurad och det är både första och sista gången! Nu blir jag ännu mera misstänksam mot allt och alla.

Företaget som jag lurades in i heter Jobform och det är dom som jag hoppas slippa en gång för alla. Hade de inte ändrat skepnad på denna form a lurendrejeri, så hade jag känt igen och tagit ett stort kliv åt sidan. De har en hel sida med "erbjudanden" - det ena bättre än det andra. Men det handlar inte om det som Jobform egentligen står för. Så där har vi bluffen. Man blev direkt dirigerad till denna sida som inloggad fast jag inte alls loggat in där. Vilken soppa! Den ska jag inte "äta" av utan spolar ner den i avloppet direkt.

Så akta er för ALLT!! Det finns så mycket förfinat som du lätt kan bli lurad av!  

Ännu en gråmulen dag. Det är Internationella Kvinnodagen och den dagen tycker jag är rätt onödig i vårt moderna samhälle. Det borde vara en självklarhet att det inte är könet som styr och drar en gräns mellan man och kvinna. Vi har enormt duktiga kvinnor runt om i vårt land och i världen. Samtidigt är det inte alla som har samma kapacitet att ta sig fram och vinna mark. Det känns förlegat att "förminska" kvinnor, som är de starka och i mångt och mycket håller ihop familjen/släkten t.ex och dessutom klarar en bedrift som att föda barn. Jag tycker att Prins Daniel sa det så bra när han framhöll kvinnornas urkraft.

Frågan om könsfördelningen och dess jämställdhet är en stor och komplex fråga som jag inte tänker veckla in mig i. Men alla vet och förstår vi vad det hela går ut på. Det ska inte vara några skillnader på vare sig det ena eller andra området bland män och kvinnor! Jämställdheten tar väldigt små steg framåt med tanke på i vilken tidsålder vi befinner oss!

Själv är jag bagerska idag. Det är små havregrynsbullar som gräddas till dagens syförening. Jag och en till bjuder på fika. Mitt fika blir dessa bullar med prästost (håller stilen i Guds hus) och kanske en skiva kiwi mellan. Min parhäst bjuder på nåt som smakar sött.

Det är alltid med stor glädje som man åker iväg till denna samling. Vi är en grupp kvinnor som verkligen har trevligt tillsammans. För mig är det att fylla på med energi, att träffa vänner och utbyta tankar, skratta och ha en positiv stund tillsammans. Vi bidrar till något gott genom att bjuda på fika som vi sen köper och likaså köpa med vinster och ha ett lotteri. Det ger en slant till kyrkans arbete varje gång.

Utanför mitt fönster droppar det från taken. Jag är glad att vi inte har drabbats av någon förkylning denna vinter. Det är många som varit sjuka och väldigt sjuka också. Några har fått känna av flera olika baciller och klagar på att det inte vill gå över. Vi tog en spruta mot influensa och hittills så har den hjälpt bra mot det mesta ..   

Nu fylls mitt kök av en förförisk doft när jag tar ut mina bullar ur ugnen. Hoppas de smakar lika gott som de doftar!

En kär bukett från min änglavän Inger till födelsedagen i fjol..

Söndag och Vasaloppet har gått av stapeln. Jag tittar gärna då och då. Man kan inte annat än beundra alla som ger sig på denna uppgift!

Vi har grått och trist väder. Det har singlat flingor i luften och det sägs att vi ska få mera snö i natt. Men nu räcker det väl! Inte för att vi har nåt snötäcke men jag menar, det vore bra om vi fick ha vår snart. Vi har ju fått en försmak men så kom snön tillbaka.

Tänk så mycket vi pratar om väder och vind egentligen! Det är ju lönlöst eftersom vi inte kan påverka det. Vädret gör som det vill.

Ibland när jag läser saker på Facebook eller i tidningar, så inser jag att jag inte är ung längre. Det är så mycket som jag inte kan "förstå" ..  Såg en artikel om att vår nyfödda prins, skulle få bestämma sin könstillhörighet själv och att ingen skulle påtvinga honom ett kön!! Va?? Nog är det väl nåt som är fel, när man pratar om sånt när ett barn är nyfött. Det börjar gå för långt tycker jag. Ändå är jag fullt medveten om, att det finns personer som inte trivs i den roll de fötts in i och vill byta kön. Det är ju ändå inte något som är "väldigt vanligt" så det är onödigt tycker jag, att prata om att inte "påtvinga" lillprinsen t.ex att han är kille. Nu är han ju född som kille och att börja kalla honom för "hen" skulle åtminstone jag aldrig i livet göra! Det ordet är förresten ett ord som egentligen inte finns i min vokabulär. Vad tycker ni?

På ett annat ställe såg jag att man gjort en skolmatsedel för en vecka med enbart "utländsk" mat. Det väckte tydligen också många känslor och tankar. Jag tycker absolut att man kan bjuda på något exotiskt då och då. Det är många rätter som smakar väldigt gott. Men vi bor i Sverige och vi har egna mattraditioner som håller på att försvinna. Visst kan vi väl ändå värna om en del som tillhör vårt land även om vi numera är mångkulturellt. Jag tror att våra nya medborgare gärna smakar och gör sig bekant med vår husmanskost. Likaväl som vi smakar på deras maträtter.

Jag tycker om vissa traditioner och att minnas sånt som vi gjorde när jag var barn. Naturligtvis kommer det hela tiden nya "traditioner" som i och för sig inte passar alla. Jag gillar inte att vi ska ta till oss en massa influenser från USA som t.ex Halloween. Den festligheten hoppar jag med glädje över. Den ger ingenting! Advent, jul, påsk, skolavslutning och Midsommar är högtider jag inte vill göra avkall på.

Snart är det påsk och då vill jag ha fjädrar i ris på trappan, gul duk på bordet och en tupp som dekoration tillsammans med påskliljor. Vi ska äta ägg, sill och Jansson. Vi dukar med gula servetter och barnen ska få sina påskägg. Det ser jag fram emot!

Samtidigt tänker jag på Jesu lidande och uppståndelse .. Grunden till vårt påskfirande.

  Konstnär Lennart Sjölin

En lördag som gått i faslig snurr. Grått och blött ute. Barnen kom som vi bestämt och lekte ute i en timme ungefär. Kom in som blöta katter.

Vi åt lunch, stuvade makaroner och köttbullar. God aptit på de små tjejerna. Sedan var det lek som gällde och så pyssel, färgläggning i målarböcker och lite prat och skratt.

Jag gjorde en smet till chokladbollar som de fick rulla och ta med sig hem till "mellon" som de skulle se. Deras och min smak sammanfaller inte precis. Men det är ju inte så konstigt. "Farmor hur ska jag göra när jag ska rösta när Bada nakna och Dolly-tjejerna tävlar mot varann och båda är mina favoriter?" Ja det kan ju bli lite svårt ...

Efter en lång stund av högläsning var det dags för de små att traska hemåt igen. Här blev väldigt tyst och lugnt!

På eftermiddagen när vi satt vid bordet jag och den största flickan, tittade hon på mig och sa: "En hel dag hos farmor - vilken lyx!" Tänk så glad man blir!!

Ikväll har vi festat på en paj och sett Mellon. Jag tyckte om Boris och så förstås Saraha som har en medryckande låt. Båda gick till final!

Vilken låt som ska bli "vår låt" i den stora tävlingen återstår att se.

Nu ser mannen på skidtävlingar och jag tänker faktiskt gå och lägga mej.

Jag har haft full kubbning hela dagen och även flera dagar under veckan. Imorgon är det jag som har en vilodag men då ska man upp och se starten av Vasaloppet. Det brukar jag alltid se. Sen slötittar jag då och då tills det närmar sig målgång för de första. Vilka hurtbullar som orkar åka så långt!!

God natt till er alla!

Trötta kroppen kvider

ögonen båda de svider

sängen hägrar en bit bort

hoppas natten ej blir kort

  Ännu en bild som jag tog genom ytterdörren i morse. Så trist att snön skulle komma och lägga sig som ett kladdigt täcke över det som gett oss våraningar!

Vi väntar med att ge oss ut så kanske snön forslas bort från vägen och även kring carporten. Det är flera plusgrader så det blir ju bara vatten av det hela.

Idag fyller min kära "gamla" brevvän Britt år och jag säger ett stort GRATTIS till dig! Jag kommer snart efter ...

De vanliga fredagssysslorna väntar och så ska vi veckohandla.

Hoppas ni alla får en fin och bra fredag!

Nu står det ett anslag på vår entrédörr som säger att här är "Förskolan Indianen" ...  Det är barnen som kommit på en strålande idé istället för "Farmors förskola". Det blev en otrolig aktivitet på eftermiddan och det sattes upp skyltar på varje dörr i lägenheten där det står de olika avdelningarnas namn.

Det finns en avdelning som heter Grimman också! Jag har fullt sjå med att få detta projekt att gå runt eftersom jag är ensam personal!!

Det är bara att njuta och glädjas åt deras kreativitet och uppfinningsförmåga. Det värsta för den största flickan var, att hon fått stanna så kort stund eftersom de måste hem för att deras familjeschema skulle fungera. Hon fick bara en timme här idag och det var ju helt värdelöst. Jag lovade att hon får ringa och så bestämmer vi en annan dag under helgen. Hon bokade direkt lördag och då skulle hon minsann komma direkt efter frukost och stanna hela dagen! "Jag med" pep den lilla i bakgrunden ... Hon som varit här tre dagar på raken! Det är helt underbart att dom verkligen VILL vara här och att de trivs så bra!

Själv hade jag en mormor som jag tyckte så mycket om men som bodde rätt långt ifrån oss. Vi sågs mestadels på somrarna. Någon farmor har jag inte heller haft för hon dog ju när jag var två år. Morfar och farfar är inte heller dom personer som jag fått träffa. De dog i förtid så att säga. Sjukdomar som idag är lättbotade var dödliga förr.

Jag tycker, att vi som mor- och farföräldrar har en stor uppgift i våra barnbarns liv. Dessutom är det en förmån, att få vara med och se barnen växa upp och följa med i deras utveckling. Det är ingen självklarhet. Även om barnens föräldrar är våra egna barn, stämmer det inte alltid och olika händelser gör, att en hel del mor- och farföräldrar ställs utanför denna fantastiska upplevelse. Utan att vara dömande, tycker jag att det är en stor förlust för båda parter. Det säger jag utan att för den skull veta bakgrunden till att dörren stängts.

Ibland undrar jag över, hur man som förälder orkar att bryta med sina

barn ... Det måste nog till något oerhört svårt, som inte går att komma över. Även om barnen blir vuxna så är man fortfarande förälder. "En gång förälder, alltid förälder" ... Den kärlek och tacksamhet som man känner när ett barn föds går inte att jämföra med något annat. Förutom den starka kärleken så uppträder också en beskyddarinstinkt, man blir en tigrinna .. man önskar sitt barn det allra bästa, en trygghet och harmoni.

Alla är inte lika lyckligt lottade som jag känner mig. Jag fick två barn av kärlek som gåva och senare två små barnbarn. Jag är ytterst tacksam för mina barn och för de små barnen och att jag får vara en del i deras liv. Det skulle jag önska att ALLA fick uppleva och slösa med sin kärlek!

En något mulen och kulen morgon med temperatur kring nollan. Det har flugit några ulliga tussar i luften men mera blev det inte. Inte än i alla fall! Vi har ju haft härliga solskensdagar med våraning i luften.

Jag sitter och väntar på att minsta barnbarnet ska dyka upp. Hon ska vara här några timmar idag med. Det är alltid roligt.

Det var en händelse här på morgonen som fick mig att tänka på ordet TVÅNG. Jag tycker själv att det är jobbigt att göra något under tvång, att känna att man inte själv har valt det utan det är något man bara måste göra. Då görs det inte i glädje på samma sätt som om man hade valt det själv.

Tvångshandlingar kan även vara det jag plötsligt såg idag. Något som en person gör av inre tvång, något av en påtvingad ritual. Det kändes olustigt att se. Personen har denna inre plåga, som måste stillas genom vissa handlingar. Det är betydligt svårare än att man tvingas till något som man gör och sen är det gjort.

Att leva under tvång skulle inte kännas bra för mig. Man kommer inte ifrån att det uppstår såna situationer ibland men det är inget som är genomgående för sättet att leva.

Under tvång är en negativ sak för mig. Under ansvar och frihet passar mig betydligt bättre. Du MÅSTE är en uppmaning som väcker motstridiga känslor. Det är uppfordrande och kräver av mig. Någon annan bestämmer och jag ska lyda. Det gör att min frihetskänsla blir tilltufsad.

Som ett PS på slutet ... snöfallet tätnar ... vintern ger sig inte!