skrivmoster

Alla inlägg under februari 2016

Av skrivmoster - 29 februari 2016 07:38

 

En kylig och frostig morgon med solsken. -7 gr. Skottårsdagen är det.

Idag är det fritt fram för giftassugna tjejer att fria! Men jag tror att de gör det ändå om det inte händer nåt övriga dagar under året. Nutidens tjejer är framåt och tar tag i det som inte verkar bli av!

 

Jag vaknade väldigt tidigt och steg upp när jag blev less på att ligga. Det är skönt att vara uppe och bara vara. Jag passade på att se en inspelning av "Ung och bortskämd". Det vore roligt att veta hur många av dessa ungdomar som förstår vad det betyder att "jobba och göra rätt för sig". De verkar vara rätt curlade av sina föräldrar - i alla fall vissa.

Det verkar mest viktigt med dyra kläder och en fasad så inte grannarna tror att dom är fattiga ... En tjej hade som definition på att bli rik, att man gifter sig rikt, blir berömd eller ärver. Inget om att arbeta sig upp i livet.

 

Mitt första riktiga jobb var som kontorist och då fick jag begära lön och begärde 500 kronor i månaden. (år 1961) Det var mycket pengar! Det räckte till hyra, mat och kläder och jag minns aldrig att jag var utan pengar. Idag är 500 kronor kanske som en tia på den tiden.

 

Eftersom magsjukan verkar ha fått fäste i förskolan så kommer den lilla att vara hemma tills det lagt sig. Hon kommer till oss idag och det är alltid lika roligt! Hon var så väldigt sjuk för en tid sen när hon hade denna magsjuka så nu vill ingen ha in det i huset igen. Jag kan förstå att det är mycket besvärligt när man jobbar båda och barnen blir sjuka. Men i detta fallet är det ju så viktigt att barnen är riktigt friska innan de får komma tillbaka till förskolan. De flesta har en 48-timmarsgräns. Det är minst två extra dygn hemma sen de kommit igenom den jobbigaste fasen. Det verkar vara oerhört smittsamt!!

 

Jag har fått lite inspiration till att röja upp sånt vi varit slöa med att hålla efter. Vi tog med oss saker vid flytten som vi inte kunde besluta oss för vad vi skulle göra med. Nu är det läge att ta tag i det och inte skjuta på allt. Jag har plockat ihop "ge-bort-hög, kasta-hög och behålla-hög". Än finns det mycket att gå igenom ...

 

Igår blev en ännu en stavpromenad fast utan sällskap. Jag mötte i alla fall några trevliga människor som jag pratade bort en stund med. Det är roligt att man känner igen och är bekant med en hel del nya personer efter dessa dryga 2 år vi bott på platsen. Sen är de så trevliga att man alltid hälsar på varann när man möts ute. Kända såväl som okända. Kanske är det för att vi bor i en by där man som "utböling" lätt blir igenkänd.

Vi tycker det är roligt i alla fall! Även barnen ropar hej och det värmer ett gammalt hjärta!

 

 

 

ANNONS
Av skrivmoster - 28 februari 2016 15:50

  S


Solen lyste så vackert in genom köksfönstret och la ut en solskensväg i hallen. En underbart vacker dag! Jag har varit ute och gått med stavar en stund. Mannen vilade. Träffade trevliga människor att prata med och det är inte det sämsta.

 

Kan man vara annat än tacksam över, att det är ljus och värme i vår vackra omgivning!  Jag är helt säker på att vintern har gjort sitt här nere och att vi nu får känna på våren.

 

 

ANNONS
Av skrivmoster - 27 februari 2016 07:51


Solen skiner så vackert och det är en dryg minusgrad. Snöfläckarna blir färre och färre. Frosten har lagt sig som en hinna på taken. Stilla morgon. Jag har läst i min bok "365 tankar för sinnesro" om att livet är en process där vi får vara med. Vi utvecklas ständigt och blir aldrig fulländade. Det är skönt att få vara den man är med sina fel och brister. Vi får ständigt möjlighet att förbättra det som inte är bra. Ändå kan vi aldrig se oss som färdiga med alla förbättringar.

 

Idag ska jag nog sätta mig ner och titta på Tjejvasan. Jag är ju ingen idrottsälskare alls. Men det finns ju en hel del att titta på och får jag bara välja efter min känsla så kan det bli en tävling jag ser idag.

 

Jag vill nog ta en liten promenad också i det fina vädret. Synd bara att jag får gå ensam numera eftersom mannen inte orkar ... Kanske kan vi gå

runt husen i alla fall tillsammans. Jag ska höra vad han tror om det.

 

När jag lyssnade på radion igår hörde jag att den första tranan har anlänt till Hornbogasjön.

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/hornborga/Sv/Pages/default.aspx

 

Det droppar in ett och annat vårtecken här nere i söder. Vårblommorna börjar komma upp och det spirar i det sköna ljuset. För mig som varit van vid lång vinter och mycket snö, är detta rena himmelriket. Än ligger snön kvar i norr minst en månad till.

 

I mitten av april, så är det äntligen dags för reportaget som Året Runt gjorde om mig och min gamla brevvän Britt. Det gjordes i oktober nån gång och nu har vi fått höra att i nr 16 kommer resultatet av vår dag med trevlig journalist och fotograf. Spännande!

 

Vi figurerade en gång i HJ och också men detta som Året Runt ringde och ville göra blir nog betydligt större. I vår kommer vi att fira vår långa (brev)-vänskap eftersom det då är 50 år sen vi började skriva till varandra och vi har inte slutat än ... Vi ska skriva så länge vi har förstånd och förmåga i behåll har vi sagt. Det finns inget så roligt som att både skriva och få ett brev i brevlådan! Vi är nog unika på sitt sätt för vi vill fortfarande brevprata via pennan. Ibland skickar vi små meddelanden till varandra via datorn men det är inget mot våra brev!

 

 

 

 



  

Av skrivmoster - 26 februari 2016 09:17

 

En strålande vacker morgon! Natten har varit kall. Jag har hängt ut våra täcken till vädring och ska bädda rent i sängarna. Sen fick jag en liten ide´ när jag var in till en granne igår på födelsedagsfika. Nu ska jag flytta byrån som står i vägen inne i klädkammaren och sätta den i sovrummet! Då kan man äntligen ta sig in i klädkammaren utan att använda diverse gymnastiska övningar! Dom har mycket mera möbler än vi i det rummet och vi har likadana lägenheter. Så det bör gå väldigt bra.

 

Idag tänkte jag filosofera lite över några ord igen. Jag har valt ett dialektalt ord som jag tycker låter så roligt. Det kommer från Pitebondskan och ordet är KRÖJMLÅS. Jag har lärt mig många roliga ord under alla år jag bott i Norrbotten som inflyttad - inte infödd.

 

Kröjmlås är ordet för någon som klagar och gnäller. "Dö sko it kröjm" ... Nä man ska inte klaga. Men ibland gör man det i alla fall. När du klagar så kröjm du och om du jämt klagar så är du ett kröjmlås skulle man kanske kunna säga.

 

Ett annat roligt ord från Pitebondskan är "mötto" ... Är du det så är du inte så trevlig. Du är ganska besvärlig och negativ. "Honna jär så mötto!" Det vill man ju inte att folk ska säga om en.

 

Tredje ordet jag ska ta med idag är "beschvärschfåtti" som betyder att man är rädd för besväret. Man varken orkar, ids, eller har lust. (besvärsfattig).

Inte heller ett positivt omdöme man vill ha. Jag skriver orden som de låter när man säger dom och det är till att öva för att få rätta uttalet.Jag har haft många år att öva på men inte använt orden ofta ändå.

 

Nu lämnar jag bloggen för att dricka kaffe och äta en smörgås i min andra frukost. Första frukost var väldigt tidigt idag. Men så blir det när man lägger sig tidigt på kvällen. När man sovit sina timmar så vaknar man!

 

 

Av skrivmoster - 25 februari 2016 09:41

 

 

En liten gråmulen morgon med temperatur kring nollan. Vinden håller sig stilla idag. På bilden är två av våra stugor på stugtomten i norr. Vi har haft detta i dryga 30 år och det har varit "vår plats på jorden". Allt är byggt av maken och vi har gjort det till vad vi uppskattar som en sommarstuga. Det är den enda platsen jag längtar tillbaka till men jag är väl medveten om, att den tiden är förbi då vi åkte dit ut för sommaren och bodde där några månader. Dels är vägen dit för lång och dels har sjukdom gjort, att mannen inte orkar åka dit mera. Ännu en epok i livet är över. Det känns mycket inombords för oss båda men vi får finna oss i situationen. Stugan ska säljas och vi måste ju på något vis plocka ihop och lämna det hela. Det är inte lätt ...

 

Sommaren 2014 var sista sommaren vi var där och den sommaren var väl bra på sitt sätt. Men tyvärr var vi väldigt förkylda innan vi åkte och när vi tyckte vi var friska gav vi oss av de långa 120 milen. Efter ett par dar i stugan var vi sjuka igen för då tog förkylningen ny fart och jag fick öroninflammation som jag inte haft sen jag var barn. När så detta var över fick jag en matförgiftning. Maten var färsk och nyinköpt men innehöll trolien listeria för jag fick en grym magreaktion som höll i sig i 3-4 dagar. Det blev inte mycket mat lagad dessa dagar ...

 

Som salt i såren var två av våra närstående också drabbade av betydligt svårare sjukdom. Vi försökte att hälsa på och umgås en hel del

hemma hos hon som var ensam och även besöka mannen som låg på sjukhus och var väldigt dålig. Det var första sommaren som vi inte kunde umgås så gott som dagligen. Vi var stuggrannar sen många år och hade mycket gemensamt under somrarna. Nu fanns de inte i stugan längre ... Allt kändes så "konstigt". Ett par dagar innan vi planerat att återvända hem till söder igen, så fick vi dödsbud att vår nära släkting hade somnat in. Det blev att vi då stannade kvar två veckor extra för att vara med på begravningen. Vår son som bor på samma ort som vi, tog kläder med till oss när han kom upp för begravningen. Så ... vår sista sommar i vår kära stuga, blev något sorglig. Det sattes punkt för det som varit för både våra kära och för oss. Fast det visste vi inte då. Vi var övertygade om att vi skulle nog kunna få en sommar till där uppe. "Människan spår men Gud rår" ...

 

Man får vara tacksam över den tid vi haft där och plocka fram de ljusa minnena och blanda upp med de mörka. Då blir det nog mest likt livet. Mörker och ljus avlöser varandra. Jag tror att det ljusa ändå kommer att överväga i denna tid av förändring.


 

Av skrivmoster - 24 februari 2016 21:26

 

Äntligen blev barnbarnen så friska att vi kunde få träffas! Det blev en härlig eftermiddag med mycket prat, skratt och annat. Det är så fantastiskt att få uppleva deras kloka tankar och deras härliga kramar.

Vilken underbar lycka att man får vara med och dela deras liv!

 

Idag har jag gjort något som inte är så fruktansvärt roligt men nödvändigt. Jag har tömt hela kylen, plockat ut allt som går att diska och så har jag rensat bort det som "kommit på sidan". Nu har jag en väldigt ren och fräsch plats klar för det som ska inhandlas imorgon. Jag torkar ju ur och håller efter varje vecka men ibland behövs det en grundligare genomgång.

 

Jag älskar ju min bok "365 tankar för sinnesro" som jag läser varje morgon. Det är så kloka saker som står där och många gånger så talar de direkt till mig. Idag den 24 februari när Mattias och Mats har namnsdag, så står det så här i boken:

 

"I begynnelsen var ordet. Är det något som förstör och ödelägger våra relationer så är det hur vi slarvar med vad vi säger. Våra hala och vassa tungor som vi låter slinta och inte är vaksamma på. Ord har en skapande effekt. Ett förfluget sårande ord någon sagt till oss eller om oss kan i ett svagt ögonblick hemsöka oss gång på gång, som ett eko från det förflutna. På samma sätt kan ett varmt och vänligt ord förändra en situation fullständigt."

 

Visst är det sant, allt som står där. Ord är som skarpa svärd läste jag en gång. Då förstår man att det är viktigt att vara varsam med orden och inte låta dem flyga ut och såra någon. En del har svårt för att få fram de ord de vill säga medan andra pratar obehindrat på både in- och utandning. Frågan är ändå vem som får mest sagt vad gäller ordens innehåll ... Ett vänligt ord är aldrig fel. Ett uppmuntrande ord likaså. Ibland undrar jag varför det är så svårt att ge någon annan beröm, säga att man delar deras glädje i något sammanhang eller bara berätta att man tycker mycket om personen och känner respekt och beundran.

 

Alla är duktiga på något och jag tror att det stärker att få veta, att det man gör är bra. Vi har alla olika gåvor och behövs i vår värld.

Någon är duktig på matlagning, bakning eller handarbete. Andra är duktiga på att måla tavlor, rita eller skriva texter och böcker. De som tar hand om våra barn och åldringar är beundransvärda. Säger vi det till dem? Det finns alltid något eller någon som man bör uppmuntra och säga något positivt till.

 

Jag läste idag att Marcus Birro fick uppskattning av en kassörska på ICA, som ville hälsa på honom och berätta att han skriver så bra och det tycker även hennes bekanta. Detta gjorde honom så glad! Jag förstår att han verkligen tog detta till sitt hjärta.

 

I norr när jag bodde där så skrev jag ofta i vår lokaltidning och fick in många texter och dikter. Det hände faktiskt att jag fick telefonsamtal från okända som ville tacka mig. Likaså ute på stan så mötte jag några då och då som jag kände till och som ville tacka och säga att något jag skrivit kändes i deras inre. Deras uppmuntran gick rakt in i mitt hjärta och värmde så gott!

 

Var generös och beröm, uppmuntra och tacka de personer som du tycker gör något som du uppskattar! Du kommer att må gott själv och det är ju så sant som det är sagt, att "delad glädje är dubbel glädje".

 

 

Av skrivmoster - 22 februari 2016 13:34

 

Idag började vår dag tidigt ... vi hade en tidsbokning på stora sjukhuset redan kl. 8. Vägen dit är några mil och sen ska man hitta parkering, gå till inskrivning och vidare den klinik man ska till. Vi hann i god tid och efter två timmar på stället så kunde vi efter besök på apoteket ge oss av hemåt igen. Det var skönt att komma hem och få en kopp kaffe och en smörgås och pusta ut.

 

Det lilla snötäcke vi hade det smälter bort dag för dag. Skönt! Både vinden och plusgraderna hjälps åt att göra jobbet.

 

Man kan undra var somliga har sitt förstånd ibland. Som nu när Liberala ungdomsförbundet vill ta bort lagen om incest och nekrofili. Vad händer i omdömet ... har det brunnit?? Jag säger bara "dumheter" och hoppas att de äldre får pli på de yngre som rent dumdristigt försöker vara fördomsfria och moderna!

Läs själva om ni inte gjort det och bilda er en egen uppfattning!

http://www.expressen.se/nyheter/l-toppen-sagar-incest-forslaget-puckon/

 

 

Våra spänstiga vänner på 80+ kommer just förbi här med sina stavar. De går på promenad ofta och är väldigt duktiga på att komma iväg ut. Jag såg helt hastigt igår ett reportage om promenerande pensionärer i stor grupp. En man tyckte att man gärna kunde gå minst en mil i veckan. Det låter mycket men kanske det skulle gå ... det beror på vad kroppen säger - den blir kanske chockad!  Idag orkar jag faktiskt inte för jag är trött och inte i trim för några promenader. Det får bli en annan dag.

Det är skönt att komma ut och det är gott för både kropp och själ.

 

I dagens ord som jag läser, så handlar det om Sinnesrobönen.

 

"Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden".

Av skrivmoster - 21 februari 2016 13:12

 

 

Vädret har svårt för att bestämma sig idag. Det är sol och mulet om vartannat. VInden har i alla fall lugnat sig en aning. Gårdagen var så grå och slaskig att den dagen vill man fort glömma.

 

Vi bjöd vårt granngäng på köttfärssoppa till lunch och sedan fick vi ner en liten semla med kaffe också. Vi pratade, skrattade och hade väldigt trevligt. Det blir gamla historier från vårt liv som delas och även sånt som händer runt om oss i dessa tider av våld och ondska.

 

Jag tycker att det är roligt att leka med ord ... att ta ett ord och sedan plocka ner det i betydelser. Idag kom jag på ordet DUMDRISTIGHET.

Letade efter dess synonymer och fann: våghalsighet, övermod, tanklöshet och djärvhet.

 

Är det verkligen djärvt, att vara dumdristig? Nej det tycker inte jag. Det är enbart tanklöst. Ibland kan det vara våghalsigt, om man vill testa nåt t.ex och inte riktigt veta hur det slutar. Man tar till sitt övermod. För mig är dumdristighet att göra något, som man egentligen vet, att det är fel och kommer att drabba mig eller någon annan negativt på ett eller annat sätt. Jag är medveten om min dumdristighet alltså. Då är jag väl inte djärv tycker jag utan väldigt tanklös. 

 

Ett annat ord kommer en annan dag.

 

Nu är det dags att tänka på att stoppa något i magen och jag vore väl dumdristig om jag inte lyssnade på hungern ...  

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se