Så härligt att dessa gråvädersdagar är över för denna gången. Det känns underbart att vakna till solsken. 

Idag längtar jag ut. 

Som vanligt så läste jag nyheterna på morgonen. Inte är det någon upplyftande läsning precis. "Fyra skottlossningar inom några timmar ... tio personer gripna och två personer kritiskt skadade"... 

En krönikör skrev att vi "blivit vana" vid dessa händelser av skottlossningar och bara rycker på axlarna. Det tyckte personen förstås var förskräckligt. Vi får aldrig bli så okänsliga att vi inte reagerar och kräver åtgärder. Det FÅR inte vara så i vårt samhälle! Från regeringshåll sägs att "det behövs kraftfulla insatser och uthållighet". De menar att vårt land aldrig haft en så kraftig offensiv mot kriminalitet som nu. Visst, det har hänt en del men det är inte nog. Det visar ju nattens händelser och det är inte sista gången det sker. Jag kan bara inte förstå HUR det kan ha blivit så, att många unga bär vapen och inte drar sig för att skjuta ihjäl en medmänniska. Det går inte att komma ifrån att det är gängbildningar som står för mycket av det som sker. 

Jag såg ett program från Biskopsgården i Göteborg och hörde en ung man berätta om hur det funkar i gäng. Det var väldigt skrämmande tycker jag. Det gäller att skjuta eller skjutas när det handlar om  motsättningar mellan de olika gängen. Han kunde inte känna sig säker. Vad är det för liv att leva, att ständigt gå och vara på sin vakt? 

Något som är viktigt är att fånga upp de riktigt unga och få dem att förstå, att det är farligt att t.ex bli "springpojke" åt en äldre ungdom. De unga utnyttjas och skolas på så sätt in i gängbildningen. De får små "uppdrag" och tjänar en slant. Det är ju lockande för någon som kanske annars inte har egna pengar. Dessutom får de känna att de betyder nåt. Jag kan föreställa mig så lätt det är att åka dit och sen är du inne på en farlig väg. 

Detta är mina egna funderingar utifrån det jag hört och sett. Nog finns det många andra sätt att fånga upp de unga. Såg en gång en eldsjäl, som tagit hand om ett otal unga pojkar, som han fick att intressera sig för fotboll. Där fick de blomma ut och ägna sig åt det som de tyckte var roligt. Det höll dem borta från frestelser som lurade. Det är bara ett exempel. Jag menar att det finns hur många föreningar och organisationer som helst, som skulle kunna fånga upp många unga i ett tidigt skede. Alltid finns det något som de skulle intressera sig för. Det finns många frivilliga och eldsjälvar som gärna ställer upp för våra ungdomar. Det läser vi ofta om. Det är kanske förenklade tankar från mig men någonstans måste man ju börja och då menar jag i tidig ålder. 

Nu kommer en doft och retar min aptit... det närmar sig lunchtid. Jag har en Janssons frestelse i ugnen. Den ska jag festa på när den är klar. Och till det har jag riktigt norrländskt tunnbröd. 

Jag är lyckligt lottad. Gläds åt mina tre barnbarn som ger mig så mycket glädje bara av att finnas till. Igår satt jag som stolt farmor i en kyrka och hörde de två äldsta sjunga både duett och solo. Den lilla satt med och vår kontakt blir bättre och bättre. Pandemitiden var en stor bromskloss under lång tid och hindrade oss från att bygga upp en nära kontakt. Nu får vi göra ett nytt försök... Hon är två år och har fått en stor portion humor och även snabb uppfattningsförmåga. Hennes ordförråd är stort och jag blir häpen många gånger över allt hon säger och vet redan. Livet är underbart!