skrivmoster@bloggplatsen.se

Alla inlägg den 26 augusti 2021

Av skrivmoster - 26 augusti 2021 10:47

När jag hade lagt mig igår kväll så hörde jag "konstiga" ljud från altanen. Det tjöt i ventilen och så var det nåt annat som jag inte kunde komma på. Regnet smattrade förstås. I morse fick jag se... mina stolar på altanen var ute på drift. En låg nedanför i gräset och tre av dom hade åkt kana mot räcket - åt båda hållen. Det blåste så rejält. Regnet pågick fortfarande när jag vaknade. 

 

Nu har det lugnat sig så jag kunde iklädd stövlar och regntålig jacka ge mig ut och återställa ordningen. Jag fällde ihop stolarna och la dom under bordet så jag slipper nya utfärder! 

 

Det känns väldigt höstlikt idag fast det är +12 gr. Ja det är inte mycket att hurra för förstås. 

Jag önskar förstås att vi ska få ha kvar sommarkänslan än ett tag. Det är nåt som jag upplevt så härligt med tanke på hur vi hade det norrut. Den 15 aug var sommaren slut där uppe. Om man ser till t.ex turistströmmen och de olika "sommaraktiviteterna" som bommade igen. Plötsligt så var det så påtagligt med  mindre folkliv på Gågatan inne i stan. Det låg ett lugn över det hela. Här nere så har jag varit med om att gå i t-shirt en ljummen och skön septemberkväll en månad senare. 

 

Nu håller jag och mina vänner i "Norrlandsgänget" som numera är lika mycket "Smålandsgänget" på att planera vår årliga surströmmingsfest. I början när vi blev inbjudna så var det många med Norrlandsrötter. Nu är vi mera uppblandade för vi har lyckats fresta nybörjare att vara med och det har gått över förväntan. Idag så är vi norrlänningar de som handlar och "bjuder" övriga. Det är en rolig tradition att få äta surströmming tillsammans. Och så oerhört GOTT!! 

 

Det har nu gått åtta år sedan vi flyttade hit och sen dryga fyra år, så är jag "ensam". Jag är så glad över att jag förutom min familj (barn, kärdotter och barnbarn) har så fina vänner, som jag kan umgås med och dela livet med. Visst är det tomt och jag kan känna mig ensam ändå... Jag försöker att leva mitt liv så positivt som jag kan ändå. Det gäller att uppskatta alla små glädjeämnen, som då blir stora. Saknaden efter min livskamrat lämnar mig aldrig. Han har för alltid en plats i mitt hjärta. Han finns med mig i allt jag gör. Kärleken är evig ... 

Ovido - Quiz & Flashcards