Sorgen och glädjen går hand i hand. Det fick jag än en gång uppleva i helgen. Vi hade en fantastiskt trevlig helg med två av mina syskon och deras respektive. Det var helt underbart att få vara tillsammans och känna samhörigheten och den omsorg som finns omkring oss. Denna syster är min "lillasyster" och jag är 12 år äldre än henne.

Eftersom vi hade så mycket annat så fick datorn stå orörd tills på söndag när de åkt. Då jag öppnade den möttes jag av ett sorgebud allra först. En av mina bloggvänner som varit sjuk i denna förhatliga cancer, hade på lördag fått sluta sina dagar. Hon som kämpat så tappert i många år. Hon har åkt på otaliga bakslag och lidit mycket. Ändå har hon aldrig gett upp utan hela tiden på ett positivt sätt mött svårigheterna. Det vi andra suckar över har ju varit så obetydligt att man skäms. Jag kommer aldrig att glömma Kristina, en tapper kvinna med kämpaglöd och framtidshopp. Önskar henne en skön vila i sitt himmelska hem, dit hon nu flyttat och där hon sjunger i änglakören. Hon var med i sin kyrkas kör och älskade att sjunga. Det var inte länge sen hon satt i sin rullstol och deltog i sången. Hon försökte på alla sätt att göra och vara med på det hon ville, även om det tog all kraft ur henne. Frid över ditt minne!

På två månader har tre vänner lämnat det jordiska livet och det känns att det glesnar i ledet ...

En dikt jag skrev igår

 

wiper

1 februari 2016 13:51

Vilka vackra bilder. Ja du det är som du säger sorg och glädje går hand i hand. Man får sin beskärda del.Så härligt att ni hade det så bra i helgen. Vilken stark kvinna som kämpa så men så tråkigt att hon gått bort. Så fint du skriver om henne men blir rörd och berörd

Din dikt säger ju allt om livet, så fint

Sköt om er därborta
stor varm kram från
Malin

http://www.wiper.bloggplatsen.se

skrivmoster

4 februari 2016 21:46

En del människor får "allt" av både det svåra men samtidigt den styrka som man önskar man hade! Hon var en KÄMPE!! Jag känner enorm beundran.

Kram till dig!

 

Nyckelpigan/Barbro i Piteå

2 februari 2016 10:11

Underbara Skrivmoster! Jag har läst igenom hela din blogg nu - trots att jag inte kommenterat under alla dina fantastiskt fina, vackra, tänkvärda, trevliga inlägg. Men allt är läst av mig det skall du veta. Och jag läser med glädje dina inlägg, du skriver så bra kära du. Så nära mig själv i dina tankar om hur det borde vara här i världen, vad som är viktigast, vad man skall vara tacksam för, att man skall vara ärlig, inte skvallra - ja allt sånt där som står mig själv nära hjärtat och som jag tycker är viktigt. Tack Skrivmoster för dina inlägg och foton. Ta hand om dig och din käre make och många kramar från mig.

http://nyckelpigan-i-norr.bloggplatsen.se

skrivmoster

4 februari 2016 21:42

Hej min vän och hjärtinnerligt tack för att du läst och skriver så fina kommentarer!

Jag har kollat hos dig för ett tag sen men såg inte att det var något "nytt". Hoppas att du kommer igång igen för jag tycker om att läsa det du skriver.

Önskar dig allt gott och så hörs vi! Kram

 

Veronika

7 februari 2016 10:22

Livet och döden går hand i hand ibland har de ett väldigt nära förhållande. Usch det är så många som går bort i cancer, den värsta sjukdomen fast det finns ingen bra sjukdom men cancer kan vara så aggressiv. Den ligger där i vassen och lurar som gammel gäddan. Mamma hade en nära och kär vän som vann över cancern två gånger bara för att ta itu med en tredje kamp som hon förlorade. Alltid lika glad och positiv. Det är otroligt.

Mycket vackra bilder.

Sköt om er nu båda två!

Kramar

http://ordochingavisor.bloggplatsen.se

skrivmoster

7 februari 2016 14:04

Hej och tack för din fina kommentar!
Ca är en sjukdom som man helst skulle vilja gräva ner att förmultna och aldrig mera ställa till det för mänskligheten. Jag har mött många tappra och förvånats över deras kämpaglöd. Tur att det ändå går framåt med forskning och möjlighet att bota. "Det går aldrig att utrota cancern sa en professor". Sorgligt...

Må gått vännen! Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nära mitt hjärta bär jag nyckeln in till stillhetens rum där osagda ord hänger i taket tänkta tankar svävar tystnaden andas och själens vatten blir till en stilla krusning ©Skrivmoster ...

Förra veckan hade jag många aktiviteter inbokade. Det var enbart av det trevliga slaget. Bl.a. så startade vår symötesgrupp upp för hösten. Det var länge sedan vi sågs så det blev en trevlig träff.  Torsdag var det surströmmingsdags med vänner/gran...

Så härligt att dessa gråvädersdagar är över för denna gången. Det känns underbart att vakna till solsken.  Idag längtar jag ut.    Som vanligt så läste jag nyheterna på morgonen. Inte är det någon upplyftande läsning precis. "Fyra skottlossning...

"Ta vara på livet medan du har det" - detta läste jag i en tidning igår. Viktiga ord, eftersom vi inte vet från dag till dag hur länge livet varar. Själv har jag för vana att varje kväll tacka för dagen jag fick. I min ålder är det så, att man verkli...

När jag hade lagt mig igår kväll så hörde jag "konstiga" ljud från altanen. Det tjöt i ventilen och så var det nåt annat som jag inte kunde komma på. Regnet smattrade förstås. I morse fick jag se... mina stolar på altanen var ute på drift. En låg ned...