Mulet, vinden har lugnat sig lite, småstänk på fönstret och +4 gr.

Grävskopan på andra sidan huset ger ljud ifrån sig där den jobbar med grunden till ett nytt hus. Annars är det tyst och lugnt.

Jag hade tänkt baka semlor idag om jag får energi till det. Det är ju faktiskt FETTISDAG idag! På schemat står annars symöte idag på eftermiddagen. Så jag undrar hur mycket jag ska röra ihop innan det är dags att åka iväg? Vi kanske klarar oss utan semlor idag och tar dom en annan dag istället.

Igår hämtade vi barnbarnen på deras respektive skolor. Den stora från förskoleklassen i byns skola. Hon hade varit på tipspromenad och hennes lag hade alla rätt. Sen hade hon och en annan kompis fått vara inne i 1:ans klass idag för första gången. De ska få vara med där ibland för att stimuleras lite mera eftersom de redan läser flytande.

Den lilla hämtade vi på förskolan och hon möter alltid med en stor kram och vill aldrig sluta kramas. "Farmor jag har saknat dig" ... vilka underbara ord! Jag kan aldrig sluta känna tacksamhet över, att jag får vara med och dela deras liv här på plats. Det var så svårt att bo 120 mil bort och bara se via Skype hur de växte och inte få vara med och krama om och prata nära med varandra. Vi gjorde rätt som flyttade!

I mötet med de små barnbarnen kan man verkligen tala om villkorslös kärlek! I min "morgonbok" står det om "livsmodet" att våga tro att man är älskad för den man är. Jag hörde ett bra uttryck idag - "på en vacker tårta lever du inte länge!" Nej, det är inte det yttre som är det som ger näring dag för dag utan det som finns inom oss. Det vi förmedlar till andra gör oss vackra från insidan. Om vi ger oss tid att lyssna till vad andra vill säga kan vi finna viktiga bitar, som gör att både den som förmedlar och den som lyssnar börjar stråla.