En bukett som vi fick av söner och sonhustru på vår guldbröllopsdag i oktober!

En strålande solskensdag med gnistrande snö. Ja vi har ju inte så mycket att skryta med men nån cm är det i alla fall. För min del tycker jag det är helt perfekt mängd.

Trettondagsafton ... det var under minst 20 års tid vår revykväll med två par till. Vi brukade börja med revy och avsluta med nåt ätbart hos varandra. Vi turades om år från år. Med tiden så insåg vi, att det var nog bäst att ta maten först och sedan revyn. Då blev det inte så sent ...

Idag har vi inga större planer alls. Det blir väl som en vanlig hemmakväll. Jag vill gärna se året med kungafamiljen i TV.

Mina tankar går till de, som drabbades av stor sorg och förlust igår kväll när det inträffade en allvarlig bilolycka i mina f.d hemtrakter. Två unga kvinnor förlorade livet. Så sorgligt ...

Vi vet inte när ödet slår till och slår sönder det som är. Några av er som läser här har säkert egna erfarenheter och får bära med er dessa livet igenom.

Jag förlorade en mycket nära och kär vän i slutet av november. Det känns fortfarande ofattbart och det gör ont inombords att tänka på, att vi inte kan ses eller pratas vid som förr. Det är smärtsamt.

I min julklappsbok med små texter för varje dag, står det idag om "idealet" ... Vi får ständigt veta hur vi ska vara, vad vi ska säga, äta, leva över huvud taget för att passa in i mönstret. Vi måste tillåta oss att vara den vi är med olika fel och brister. Vi kan aldrig bli helt perfekta. Den människan finns inte som är totalt felfri på alla plan. De brister vi har och som vi kan påverka till det bättre, räcker gott som mål för vårt inre. Vi behöver och ska inte kopiera av andras levnadssätt och i många fall ytliga fasader för att bli accepterade. Det är modigt och ärligt, att vara den man är, att vara äkta.

En liten bild och minnesord till min bortgångna vän ...