Dimman ligger tät över nejden. Man ser inte ens över vägen idag. Temperaturen ligger på -0.9 gr.

Vi har ingen snö alls och det är som en dröm för mig som bott i norr så många år och kämpat mig igenom dessa långa vintrar med massor av snö och kyla. Nu har de i och för sig mycket lindrigare vintrar och inte mycket snö heller.

Det är så mycket som händer i vårt land och i vår värld. VI matas så vi blir spyfärdiga över alla "nyheter" av mer eller mindre värde. Ibland läser jag bara rubriken och knappt det för jag orkar inte ta in allt. Värst är allt detta våld och all ondska som finns. Man har noll och ingen respekt för sina medmänniskor. Det går ut på att få ur sig sin inneboende frustration över något, som bara den personen själv vet. Äldre människor är ett lätt byte.  Vet hut säger jag!

Självbombare som i sin övertygelse drar med sig helt oskyldiga människor in i döden, bilbrännare, pyromaner, våldsmän, mördare, rånare och tjuvar. Vad är det för fel på dessa som i mina ögon verkar helt känslokalla??

Sedan de som ska styra både vårt land och övriga länder i världen. Stormakterna - deras handlingar gör mig skräckslagen. Det är legalt och tillåtet att misshandla kvinnor... skojar ni? Och vad håller Trumph på med i USA?

Här hemma är det gnissel och utspel som oroar och ställer till det. Nya mutbrott och "skandaler" i stora företag där troligen maktbegäret har gått över styr. Vem orkar ta in allt och engagera sig i det som sker? Man känner sig som en liten myra som ingen ser eller hör. Det pratas så mycket om att vara med och påverka, att inte ge upp, att inte tiga. Hoppas det finns många som orkar med den uppgiften. Jag förfäras och reagerar på mångt och mycket men där stannar mitt engagemang och min ork. Vem ska orka få skutan på rätt köl igen och släppa fram en trygghet och harmoni i världen? Hur kunde det bli så här bara i vårt land?  Det känns så hårt och kallt ....