Nu kommer solen och temperaturen är på sommarläge! Vi skulle kunna få +22 gr idag hörde jag. Det låter ju bra! 

Idag är det symötesdag och det vill jag inte missa. Vi har så roligt tillsammans och dessa timmar ger så mycket för både själ och hjärta. 

Denna vecka är fylld av aktiviteter om jag bara vill och orkar. Dagträff med musik imorgon vill jag absolut vara med på. På fredag After Work med buffé  och framträdande av Jonas Helgesson. Det missar jag inte gärna ... Lördag konsert ... Ja välja är inte lätt. Hoppas jag kan vara med på allt! Nästa vecka är däremot helt blank. 

Jag trivs bra hemma men det är värdefullt att komma ut nån timme och träffa andra. "Du kan ju inte vara ensam som är ute på så mycket" får jag höra då och då. Nej inte när jag är ute och träffar folk, då är jag inte ensam. Men dygnets alla andra timmar är jag ensam och jag har ingen att dela min glädje och sorg med. Ingen så nära som ens partner är. Vill jag berätta så får jag göra det rakt ut i luften och prata för mig själv. Så gör jag då och då när jag absolut vill berätta för min bortgångne man om något som han borde få veta och som jag vill dela med honom. 

Självvald ensamhet kan vara skön och helst om man vet att partnern finns där och kommer tillbaka. Ofrivillig ensamhet är inte alls rolig. Den gör många gånger ont och helst när man inte nås av förståelse för situationen. Det var så skönt att prata med min bror som kom på besök. Hans fru dog för ca 3 mån. sedan och nu har han stor förståelse för hur jag har känt och känner. Man måste uppleva det hela för att få full insikt. Många vill så väl och säger olika fraser som tröst. De är svåra att ta till sig eftersom de är så ihåliga. 

"Du ser så glad och pigg ut" ... ja tack för det. Ingen kan se insidan .. 

"Nu har det gått ett år och nu blir det nog lättare" ... Sorgen har ingen fast tidsplan. 

"Lev på dom glada minnena och var tacksam" ..  Först måste man gå igenom det svåra. 

Bäst är att bearbeta sin sorg och saknad utan att fastna i meningar som gör mera skada än nytta. Alla sörjer på olika sätt och finner sin väg ut ur det jobbiga. Livet måste gå vidare så länge man har det! De små guldkornen blir till ett större när man plockar och spar det som gör livet värt att leva!