Eftermiddagen igår vill jag helst glömma! Hämtade ett av barnbarnen och bar hennes ryggsäck på väg ner till bilen. Plötsligt händer nåt ... antingen vek sig knät eller jag steg ner i en grop eller på en sten eller ... Pladask föll jag framstupa med näsan i asfalten. Trodde att jag slog ut tänderna och att blodvite uppstod men där klarade jag mej. Däremot så slog jag i mina knän och den onda axeln rejält. Näsan blev prickig och lite på hakan. En dam såg det hela och kom och hjälpte mig upp på benen igen. Tacksam för det eftersom det gjorde så ont i knäna att jag nog inte kommit upp utan hjälp. Tur i oturen - inget brutet men väldigt ont i axeln och stela knän idag. Näsan lätt svullen.

Om och när jag ramlar så är det alltid raklång på mage. Inte det skönaste! Jag tycker jag har bra balans men det är nog bara en dröm. Jag kände att jag skulle ramla men kunde inte återta balansen. Jobbigt!

I natt har det regnat och det ser jag på utemöblerna som kom på plats igår tack vare hjälpsam son och kärdotter. Men solen skiner och jag har satt igång tvättmaskinen som vanligt och tänker hänga ute på stället så länge det går.

Det är symöte idag på em. och jag hoppas repa lite ork för att följa med dit. Annars går det nog bra utan mig också!

Nu ska jag gå och se om jag klarar av att bädda våra sängar. Jag har ju vänster arm och hand. Numera så hänger det dagliga livet på min ork och kraft eftersom mannen är sjuk. Så jag gör ett försök ...