skrivmoster@bloggplatsen.se

Alla inlägg under februari 2016

Av skrivmoster - 10 februari 2016 08:12

 

Vägen till vår sons hus förra vintern


 

I natt har det kommit lite puder på marken. Inget som stör för det försvinner så fort igen. Dessutom är det plusgrader men väldigt grått.

Tyvärr ser jag att det snöar fortfarande ... det är inte nåt jag gillar.

 

Igår var jag på symöte och det var trevligt som alltid. Vi hade först lite årsmötesförhandlingar. Det gick snabbt undan och jag kvarstår som revisor och blev även justerare av protokollet. Sedan drack vi kaffe och åt semlor som dagens värdinna bjöd på. Gott!!

Givetvis pratade vi om ditt och datt, sjöng några sånger och så läste jag ett par av mina dikter.

 

Efter att idag ha läst en artikel om HSP (Highly Sensitive Person) http://livskick.nu/mental-bakfylla-nar-aven-det-roliga-trottar-ut-en-berattelse-om-hsp/ så förstår jag mig själv lite bättre.

 

Det är det märkliga faktum, att man trots att man trivs och har väldigt trevligt, kan bli totalt uttröttad rent mentalt. Det har inget med personerna man träffar att göra. Det är inte några energitjuvar man umgåtts med. Allt beror på en själv och hur man är som person. Hur känslig man är. Mycket intressant läsning och jag rekommenderar att ni läser artikeln. För mig blev det lite av en aha-upplevelse. Jag känner igen en hel del i det som skrivs.

 

Dagens planering är att baka något och sedan gå på ett födelsedagskalas ikväll. Det blir trevligt!

 

Som avslutning på dagens inlägg ger jag dig en dikt jag skrev igår.

 

LJUST SÄLLSKAP

 

När mörkret kryper in

i både själ och vrå

Vi längtar efter ljuset

dess kraft vi litar på

 

Det tänder hoppets låga

ger dagens mödor liv

Glädjesorgen bär vi

när ljuset går bredvid

 

©Skrivmoster

Av skrivmoster - 9 februari 2016 08:27

 

 

Mulet, vinden har lugnat sig lite, småstänk på fönstret och +4 gr.

Grävskopan på andra sidan huset ger ljud ifrån sig där den jobbar med grunden till ett nytt hus. Annars är det tyst och lugnt.

 

Jag hade tänkt baka semlor idag om jag får energi till det. Det är ju faktiskt FETTISDAG idag! På schemat står annars symöte idag på eftermiddagen. Så jag undrar hur mycket jag ska röra ihop innan det är dags att åka iväg? Vi kanske klarar oss utan semlor idag och tar dom en annan dag istället.

 

Igår hämtade vi barnbarnen på deras respektive skolor. Den stora från förskoleklassen i byns skola. Hon hade varit på tipspromenad och hennes lag hade alla rätt. Sen hade hon och en annan kompis fått vara inne i 1:ans klass idag för första gången. De ska få vara med där ibland för att stimuleras lite mera eftersom de redan läser flytande.

 

Den lilla hämtade vi på förskolan och hon möter alltid med en stor kram och vill aldrig sluta kramas. "Farmor jag har saknat dig" ... vilka underbara ord! Jag kan aldrig sluta känna tacksamhet över, att jag får vara med och dela deras liv här på plats. Det var så svårt att bo 120 mil bort och bara se via Skype hur de växte och inte få vara med och krama om och prata nära med varandra. Vi gjorde rätt som flyttade!

 

I mötet med de små barnbarnen kan man verkligen tala om villkorslös kärlek! I min "morgonbok" står det om "livsmodet" att våga tro att man är älskad för den man är. Jag hörde ett bra uttryck idag - "på en vacker tårta lever du inte länge!" Nej, det är inte det yttre som är det som ger näring dag för dag utan det som finns inom oss. Det vi förmedlar till andra gör oss vackra från insidan. Om vi ger oss tid att lyssna till vad andra vill säga kan vi finna viktiga bitar, som gör att både den som förmedlar och den som lyssnar börjar stråla.

Av skrivmoster - 8 februari 2016 08:20

 

Igår kom den här bilden till mig från en av mina yngre systrar. Bilden föreställer vår farmor Anna Karolina. Om jag inte minns fel så är hon född 1881 och dog 1945. Jag minns henne i olika fragment och det är samma minnesbild som alltid kommer fram. Jag var bara drygt 2 år när hon dog efter att ha varit hos oss under en tid men hamnade på Uddevalla sjukhus där hon slutade sina dagar.

 

På bilden ser jag en vacker ung kvinna med bekanta drag. Hela hon är ståtlig med sin klädsel och sina ringar i öronen. Frisyren är tidsenlig och hennes blick påminner om min far.

 

Anna Karolina gifte sig med min farfar Bengt och de emigrerade till Kanada för att skapa sig en framtid där. "Ben and Anna".  De byggde upp en liten farm och min far föddes där. De bodde kvar tills det var dags för min far att börja i skolan. Då återvände de till Sverige igen.  

 

En kort tid efter hemkomsten så avled farfar och farmor stod där ensam med min far. Under alla åren arbetade och kämpade hon för att de skulle leva ett drägligt liv. De bodde i ett eget litet hus och farmor var en s.k "kalaskokerska", som ställde upp vid större kalas och såg till att det blev mat på bordet. Hon var en stark kvinna och respekterad för den hon var. Hon gifte aldrig om sig utan skapade livet utifrån sina förutsättningar som ensamförsörjare. Min far bodde kvar i sitt föräldrahem även i vuxen ålder. Det behövdes en karl i huset för att sköta om de tyngre sysslorna. På dagarna arbetade han på sågen först och sen körde han ut och sålde charkuterier. De sista åren innan han gifte sig, studerade han till predikant i Uppsala.

 

När min far så småningom gifte sig, flyttade även min mor in hos min farmor. Det var inte så lätt för mamma, att bo med sin svärmor och inte riktigt känna, att det unga paret hade ett eget hem och liv. Två av oss syskon föddes under den tiden de bodde hos farmor. Sedan flyttade mina föräldrar till västkusten och där byggde de sen upp sitt eget liv.

 

Jag har berättat om detta i min bok "Flickan med änglahåret" som finns att köpa hos alla bokhandlare på nätet.

 

 

 

När jag ser på bilden av min farmor så känner jag stor samhörighet och jag hade önskat, att hon fått leva längre så jag fått lära känna henne som mina barnbarn idag får lära känna mig. En av minnesbilderna är, att hon ligger på sin säng där hemma hos oss. Det berodde nog på, att hon inte var frisk och orkade med allt. I min ägo finns hennes klocka, som min far gav mig en gång som ett minne. Jag har även ett inramat foto av henne. Men då var hon många år äldre än på den bild jag fick igår.

 

 

Av skrivmoster - 7 februari 2016 09:10




Denna låten kom för mig när jag idag kom upp och tittade ut på det vackra vädret och den sköna temperaturen! Så skönt att få se solen!

 

Igår var det regnigt hela dagen och väldigt grått. Här hos oss var det "farmorskalas" för ena barnbarnet som inte var bjuden på det barnkalas som lillsyrran var bjuden på.

 

Jag överraskade henne med att ha kokat Pitepalt till lunchen. Hon skrek av glädje! Sedan så småningom var det dags för det efterlängtade fikat och glass förstås! Vi anordnade en typ av fiskdamm så hon fick sitt godis. Hon blev glad men kunde inte låta bli att säga, att hon trodde ng att dom på barnkalaset fick mera i sin påse ...  

 

  Närmast har jag semmelbak i min planering. Det är ju fettisdag till veckan! Jag bakar alltid en liten sats så vi har att ta fram när vi blir sugna eller då det kommer gäster.

 

GRATTIS till svåger Göte som fyller år idag!

 

Julrosen den blommar för fullt ute i min rabatt och jag fattar inte att den klarat sig när det var fullt av snö på den. Men de är en livskraftig växt som trivs i kyla tydligen.

Fastlagssöndagen är det idag men vi kommer nog inte iväg till nån kyrka fast det hade varit trevligt. Jag ska sätta på kaffe och så får vi börja den nya dagen

"Livsmod, kärlek och glädje finns djupast inom oss människor" står det i min morgonbok som jag läser varje dag. Oro och ängslan likaså men vi bör inte fastna i dessa tankar. Vi få söka djupare inom oss och hämta ny kraft. Oh en sån underbar morgon!

 

 

Av skrivmoster - 5 februari 2016 21:42

 

 

Idag har vi varit på begravning. Det är ju inget som man längtar efter precis men det kan ändå bli väldigt fint och ljust, som det blev idag.

Begravningsgudstjänsten var väldigt rofylld och jag fick vara med om ett frikyrkligt upplägg, som jag aldrig förr upplevt fast jag är uppväxt inom det frikyrkliga. Vid alla begravningar har det varit den vanliga "av jord är du kommen ...". Här var det inget sånt utan prästen la ut tre vita liljor på kistan och för varje lilja läste han en liten vers. Det var så rofyllt och fint. Det kändes bättre inombords än detta med jord. Vacker sång och musik inramade det hela och prästens griftetal var personligt och varmt.

 

Det var så vackert att se den stora blomsterprakten som inramade kistan, som dessutom var dekorerad med flerfärgade tulpaner i mängd.

 

Nu är vår kära vän överlåten till det himmelska hemmet dit hon så gärna ville komma. Det var målet för hennes livsresa.

 

Som en liten parentes ... jag gillar Putte Nelson och hans musikalitet. Idag fick vi lyssna på hans far som spelade en mycket vacker melodi på ventilbasun.

 

Nu har jag börjat planera för morgondagen ... det är en liten dam som vill komma hit och ha "farmorskalas" och det är klart att det ska bli så. Jag har tänkt överraska henne med paltkok och så har jag förstås köpt hem lite godis för hon ville ha fiskdamm! Vad gör man inte för sina älskade barnbarn. Lillasyster hon är bjuden på kalas hos förskolekompisar. Jodå, storasyster ska på kalas på söndag men hon har ju aldrig fått ha "farmorskalas" så det är ett måste.

 

Bäst att uppsöka sängen och hoppas på en god natts sömn så man orkar med nya upptåg! Här ligger vi inte på latsidan precis. Det är många aktiviteter att hinna med ...

Av skrivmoster - 4 februari 2016 21:45

 

Ännu en bild tagen genom bilrutan ... så kvaliteten är undermålig ...

 

 

När vi åkte hem från att ha veckohandlat så såg vi en så vacker solnedgång som är omöjlig att få med på bild i den skönhet det var.

Om ni med lite god vilja ser efter så är det solen som går ner mot Vätterns vatten. Oerhört vackert!!

 

Dagarna går och jag hinner inte med allt jag vill göra. Idag har jag haft "lilla fröken" här så hon fick vila upp sig lite efter sin vattkoppsperiod och den efterkommande envisa hostan. Onödigt att ge bort dessa baciller till andra och få de som grasserar tillbaka när man varit sjuk nyss.

 

Vi har som vanligt pysslat, pratat och haft allmänt mysigt tillsammans. Hon är så kul att ha omkring sig. Det bästa när man kommer så tidigt som hon gjorde är, att få krypa ner i sängen med farfar och ligga och prata en stund. Det är mys på högsta nivå.

 

På lördag har "stora fröken" beställt tid här för då ska hon komma ensam. Den lilla ska på kalas och då ska här vara "farmorskalas" som vi brukar ha när bara en ska iväg på kalas och den andra blir lite "kalassugen". Jag tror jag ska försöka att överraska henne med en paltlunch. Det vet jag blir klang och jubel! Jag får väl skicka hem till den lilla som annars blir enormt avundsjuk eftersom hon med älskar palt!


Imorgon ska vi på begravning. Det är ju alltid sorgligt. Vi ska ta avsked av vår granne vägg i vägg. Hon har lämnat oss och hon var en av de som vi kallar "gårdsgänget". Nu är hennes man ensam. Men vi får stötta och finnas för varandra som vi brukar.

 

Dagen lider mot sitt slut och jag känner att det är nödvändigt att uppsöka sängen och få lite vila innan morgondagen.

 

 

 

Av skrivmoster - 1 februari 2016 08:18

   

 

Sorgen och glädjen går hand i hand. Det fick jag än en gång uppleva i helgen. Vi hade en fantastiskt trevlig helg med två av mina syskon och deras respektive. Det var helt underbart att få vara tillsammans och känna samhörigheten och den omsorg som finns omkring oss. Denna syster är min "lillasyster" och jag är 12 år äldre än henne.

 

Eftersom vi hade så mycket annat så fick datorn stå orörd tills på söndag när de åkt. Då jag öppnade den möttes jag av ett sorgebud allra först. En av mina bloggvänner som varit sjuk i denna förhatliga cancer, hade på lördag fått sluta sina dagar. Hon som kämpat så tappert i många år. Hon har åkt på otaliga bakslag och lidit mycket. Ändå har hon aldrig gett upp utan hela tiden på ett positivt sätt mött svårigheterna. Det vi andra suckar över har ju varit så obetydligt att man skäms. Jag kommer aldrig att glömma Kristina, en tapper kvinna med kämpaglöd och framtidshopp. Önskar henne en skön vila i sitt himmelska hem, dit hon nu flyttat och där hon sjunger i änglakören. Hon var med i sin kyrkas kör och älskade att sjunga. Det var inte länge sen hon satt i sin rullstol och deltog i sången. Hon försökte på alla sätt att göra och vara med på det hon ville, även om det tog all kraft ur henne. Frid över ditt minne!

 

På två månader har tre vänner lämnat det jordiska livet och det känns att det glesnar i ledet ...

 

En dikt jag skrev igår

 

Livstråden blir tunnare
för varje dag vi får
den blir även kortare
än den var igår
vänskapsleden glesnar...
vi fäller mången tår
det enda som blir kvar
är hjärtats djupa sår
och minnen som vi sparar
i tankegången vår

©Skrivmoster


Ny vecka i vårt liv. Hos oss är den väldigt fulltecknad. I slutet av veckan ska vi på begravning för vår granne vägg i vägg. Henne kommer jag alltid att minnas som en väldigt trevlig och god granne, som jag hann få lära känna under två år. Vi kom varandra nära i många stunder.

 

Idag är vädret klart och solen finns där. Temperaturen ligger strax över nollan. Barnen ska hämtas på eftermiddagen och det är alltid roligt!

 

 

Skapa flashcards