s  

En strålande morgon med sol och vindstilla nästan. Det känns lätt i luften när solen kommer fram.

Den otrevliga magsjukan skördar sina offer ... när de tror att allt är okej så däckas nästa. Kanske tur att inte alla ligger samtidigt för då skulle det inte vara så lätt med barnen som behöver tillsyn och hjälp.

Jag skulle gärna vilja hjälpa till men jag aktar mig noga för att utsätta mig för smittan när jag inte behöver. Jag kommer ihåg att de få gånger jag haft magsjuka så har det varit i anslutning till fettisdag.

Så det ligger nog rätt i tiden att den dyker upp nu.

Det blev att titta på "På spåret" igår kväll och förundras över den kunskap som de besitter på många områden. Det går ju då och då att gissa vart de är på väg men sen är det ju frågorna kring resmålet som inte finns svar på hos mig. Eller som igår när det var så svåra musikfrågor tyckte jag. Stor eloge till båda lagen och grattis till Elisabet och Jesper, som blev mästare!

Landet verkar var uppdelat i två läger minst när det gäller Melodifestivalen. En del sågar allt även om de inte sett och lyssnat. Det verkar inte vara "fint" att titta på denna tävling. "Man kan inte tävla i musik" tycker somliga. Hur som helst så tittar jag även om det inte är nåt livsviktigt alls. Men det är ju intressant att se och höra vad som anses vara gångbart. Min och juryns urval skiljer sig markant många gånger eftersom det är rent dravel som får komma med. (min uppfattning). Jag är glad att det var "mina bästa låtar" som gick till final direkt. Vi får se vad det är för nåt ikväll och om de finner nåd inför mina ögon och öron ...

Jag tittar ju en del på klädseln också och har inte förstått varför man ser halvklädd ut?! Nu var det ingen tror jag denna gången men jag tänker på många som uppträder och kommer in i minimala "shorts" och en behåtopp och anser sig vara fina!! Det ser ut som om dom kommer i underkläderna och har glömt sin fina utstyrsel ... jag är gammalmodig visst!

Nu har jag suttit här och "värderat" andra människor utifrån hur de ser ut. Det är egentligen något som jag inte tycker om. Idag är det många gånger så ytligt - man ser till det yttre och glömmer att det finns en människa med själ och hjärta bakom fasaden. "Vad jobbar du med? Vilken utbildning har du? Har du ett välbetalt arbete?" Status är så viktigt.

Ja det är viktigt att man har ett arbete och att man kan försörja sig. Men alla är vi människor och ingen kan äta sig mera än mätt. Ändå är löneklyftorna stora mellan oss och "det övre skiktet" får löner som vi andra ser som rena fantasierna.

Jag tror att detta med höga löner och fallskärmar gör, att man tappar kompassen och börjar virra omkring och borde leta efter sitt omdöme. Man gör en liten manöver som inte är helt rumsren men tänker nog inte att det har nån betydelse i det stora hela. Det farliga är att varje snedsteg gör att man förlorar både riktningen och sig själv. Allt kommer till sist upp i ljuset och då kanske insikten vaknar. Vi förfäras rätt ofta av hur omdömeslöst det handskas med det som vi med borde få vara med och få något gott av. Girighet är något som kan ställa till det.